Fotbollen fortsatt billig idrott

Riksidrottsförbundet presenterade här en ny undersökning om Idrottens kostnader.

Det är en uppföljning på motsvarande undersökning från 2003, och det är samma tio idrotter som undersökts nu, för att jämförelsen ska kunna göras.

Syftet med undersökningen är att se vad en familj lägger ut på sina barns idrottande och den är ställd till föräldrar med barn i 7-15 årsåldern.
Urval har gjorts i två steg, dels via idrottsförening och medlemskap, dels ett slumpmässigt urval. 3000 enkäter har skickats ut (300 per idrott). Svarsfrekvensen blev 49 procent.

Generellt sett kan man säga att kostnaden har ökat något för föräldrarna. Men att de också i hög grad tycker att de får ut mycket av pengarna de lägger ut, nöjdheten med barnens idrottande är mycket hög.
Medianvärde för föräldrarnas utlägg i svaren blir 5.128 kr/år, oavsett idrott. Enligt svaren är ishockey dyrast:

1. ishockey 10.740 kr
2. ridsport 10.405 kr
3. tennis 4.700 kr
4. friidrott 4.100 kr
5. innebandy 3.945 kr
6. simning 3.925 kr
7. basket 3.900 kr
8. fotboll 3.700 kr
9. golf  3.500 kr
10. gymnastik 2.360 kr

För fotbollen redovisar föräldrarna att resor är den största kostnaden, 47 procent, utrustning 22 procent och avgifter 22 procent, samt övriga kostnader 8 procent. Jämfört med 2003 har fotbollens kostnader ökat med 900 kr (2003: 2.800 kr).

Simning tillhör de sporter där kostnaderna minskat jämfört med 2003 och där anger Simförbundet att man använt ekonomiska medel ur Idrottslyftet - just för att minska de relativt sett höga kostnader som redovisades 2003.

Ser man på aktivitetsgrad (träning och tävling) så redovisas att ishockeyn i snitt har tre aktiviteter i veckan i åldersspannet, fotboll, innebandy och basket två gånger i veckan.

Totalt sett har skillnaden mellan flickor och pojkars kostnader för idrottande minskat. Men fotbollen redovisar, i likhet med friidrott, gymnastik, ishockey, ridsport, simning och tennis, en något högre kostnad för flickor än pojkar. Föräldrarna lägger dock fortfarande 550 kr mer på flickornas idrottande än pojkarnas.
När föräldrarna svarat om man anser man får valuta för pengarna svarar hela 73 procent att de anser det, 22 är neutrala och 5 svarar nej.

I den analys av siffrorna som Krister Hertting vid Luleås tekniska universitet gjort på de yngre (7-9 år) i spannet respektive de äldre (14-15 år), kan man konstatera att kostnaden för ungdomars idrottande ökar i takt med ambitionen.

Fotbollen är den idrott i studien som har lägst kostnadsökning mellan de som är 7-9 år och de som är 14-15 år. Där ser listan ut så här:

1. ridsport 32.600 kr/år
2. tennis 16.925 kr,
3. ishockey 10.450,
4. simning 10.405,
5. friidrott 6.600,
6. gymnastik 6.270,
7. basket 6.050,
8. golf 4.025,
9. innebandy 3.775
10. fotboll 3.625 kr/år.

I storstäderna redovisas en högre avgift (medlemsavgift, träningsavgift osv) för deltagande (2.125 kr) än i mindre städer (875 kr). Högre avgifter som delvis kan förklaras med att det är svårare att bygga verksamhet helt på ideella krafter i storstäderna, och i en del fall högre hallhyror pga många aktiva på liten yta.
I mindre städer är det högre reskostnader (2.000 kr ) än i storstad (1.040 kr).

Att idrotten kunnat hålla kostnadsökningarna nere förklaras på de flesta håll med Idrottslyftets (tidigare Handslaget) betydelse, i en ekonomisk osäker tid och då en del stora inkomstkällor (ex.vis Bingolotto) inte är så bärande längre.

RF drar slutsatsen att föräldrarna ser kostnaderna för barnens idrottande som en god investering.

Fotbollen redovisar också fortsatt en tillströmning av nya spelare, bland annat har antalet damspelare nästan fördubblats sedan 2003.

Undersökningen genomfördes, precis som den 2003, av CMA Research i Linköping. Utöver CMA:s resultatrapport har forskaren Krister Hertting, Luleå, tilldelats uppdraget att göra en fördjupad analys av resultaten. Kristers rapport kommer att ingå i RF:s FoU-serie och beräknas vara klar om cirka en månad.

Läs mer på RF:s webbplats.